Hur bedöms dokumentation, som laborationsrapporter osv?

Jag har delat ut ett exempel på hur en laborationsrapport kan se ut på A-nivå. Där kan du se hur man formulerar sig och skrivsättet för en laborationsrapport. Jag valde även att göra en laborationsrapport på A-nivå för att jag vill att ni alla siktar så högt ni bara kan!

Så här bedömer jag laborationsrapporterna:
För att få E-nivå på laborationsrapporten ska ni ha med följande delar i rapporten:

• Titel - vad heter labben?
• Syfte - vad är det meningen att du ska göra på labben?
• Hypotes - vad tror du att du får för resultat?
• Material och kemikalier - vad använde du för material och kemikalier?
• Utförande - hur gjorde du? Om du råkar göra annorlunda än vad det står i anvisningarna så skriv det!
• Resultat - vad hände? Vad fick du för resultat?
• Slutsats - varför blev det som det blev? Stämde din hypotes? Kan man utföra samma labb inom andra områden, med andra kemikalier? Kan man få samma resultat med ett helt annat sätt?

För att få A eller C-nivå på labbrapporten ska du ha med följande delar i rapporten:

• Alla delar från E-nivå
• Teori - fakta som behövs för att förstå vad som händer i labben. Kemiska formler mm.
• Felkällor - vad kan ha gått snett under labben och varför? Är de böcker och andra källor jag använt för att skriva teorin pålitliga?
• Referenser (är inte nödvändigt om ni bara frågat mig) - skriv upp de böcker eller länkar på nätet som du använt för att ta reda på teori mm.

Det som avgör om rapporten hamnar på C eller A-nivå är hur mycket av teorin, som behövs för att förstå laborationen, som finns med. Det är också diskussion om vilka felkällor som kan ha funnits som avgör om rapporten ligger på C eller A-nivå.

Så här ser exempellabbrapporten ut:

Laboration Banan-DNA

Syfte

Att se om man kan få fram DNA från en banan.

Hypotes

DNA kommer att fällas ut i skiktet som bildas mellan T-spriten och bananlösningen.

Material och kemikalier

En bananbit, diskmedel (YES) ca 5 ml, kranvatten ca 50 ml, vanligt koksalt, en tesil, två bägare, ett provrör, T-sprit (kyld), sked, pipett och metallkrok.

Teori

När man mosar bananen så sprids cellerna ut och blir enklare att komma åt. Diskmedlet innehåller tensider och det är ett ämne som löser fett. Tensider är molekyler som är både polära och opolära, dvs. de har en fettlöslig sida och en vattenlöslig sida. Cellmembranet och cellkärnan är uppbyggda av fetter och de löses därför upp av diskmedlet. Då kan man komma åt DNA:t inuti cellkärnan. Saltet tillsätts för att binda ”skräp” till sig. Det kan vara t.ex. protein och kolhydrater. Saltet och ”skräpet” fastnar sedan i silen när man filtrerar blandningen. Lösningen som man får ut efter filtreringen ska bara innehålla vatten och DNA-molekyler. Man vill ha kyld T-sprit för att skydda DNA:t från att brytas ned av enzymet DNase. Detta enzym finns i cellvätskan och det bryter ner DNA i kroppen om det har råkat komma ut utanför cellkärnan av någon anledning. Det är en skyddsmekanism för att skydda DNA mot t.ex. virus. När enzymet möter DNA:t startar nedbrytningen. Normalt sett skyddas ju DNA:t av cellkärnan men när man tillsätter diskmedel så fungerar ju inte detta. Helst skulle man vilja kyla bananlösningen också för att få bäst resultat. T-spriten blandas inte med vattnet utan lägger sig ovanpå för att det har en lägre densitet. DNA:t är inte lika lättlöslig i T-spriten som i vatten och fälls därför ut och syns som en vit-grå grumlig massa.

Utförande

Bananbiten mosades ner i en av bägarna. Därefter blandades diskmedellösningen med bananmoset (ca 5 ml diskmedel och ca 50 ml vatten). Till sist hälldes ca 1 tsk salt i blandningen. Allt rördes om ordentligt med skeden. Efter det så silades blandningen i en tesil ner i den andra bägaren. Den silade bananlösningen hälldes över i ett provrör, så att ca 1/3 av provröret fylldes. Därefter hälldes T-sprit försiktigt ner längs ena sidan av provröret med en pipett. I skiktet mellan bananlösningen och T-spriten, som hade lagt sig ovanpå bananlösningen, bildades en grumlig vitgrå massa. Detta fiskades upp med en metallkrok.

Resultat

När man filtrerade bananblandningen stannade de flesta fasta bitar kvar i filtret. Det var svårt att filtrera för blandningen var väldigt trögflytande. Dessutom fanns det inte tillräckligt med tesilar så man fick vänta länge på att filtrera.

När T-spriten hade hällts ner försiktigt i provröret så fick man vänta en stund och se vad som hände. Efter en stund kunde man se en grå-vit grumlig massa som bildades precis i skiktet mellan T-spriten och bananlösningen.

Felkällor

Utseendet vid resultatet kan variera. Detta kan bero på att DNA:t inte har blivit helt rent från ”skräp” när man tillsatte salt och filtrerade eller att DNA:t kan ha hunnit bli förstört av enzymet DNase. Om man inte ser något alls vid resultatet har DNA:t troligtvis blivit helt förstört.

Slutsats

Hypotesen stämde. Det fälldes ut DNA i skiktet mellan T-spriten och bananlösningen. Det går alltså att få fram DNA från en banan. Troligtvis fungerar den här metoden på de flesta ämnen uppbyggda av celler men av förklarliga skäl provar man bara detta på frukt, grönsaker eller växter.

                                                                   

Referenser

Biologi Direkt, Kukka & Sundberg , 2012 (bok-referens: Titel, författare, året då boken trycktes)

Wikipedia (ange exakt länk på alla sidor och datum för när sidorna hämtades)