Periodiska systemet. Hur fungerar periodiska systemet?

Nu ska vi prata mer om periodiska systemet. Periodiska systemet är en karta över alla grundämnen som människan känner till. Grundämnena är ordnade i vågräta rader efter sitt atomnummer, dvs. hur många protoner de har i kärnan. När ett elektronskal är fullt börjar man på en ny rad. På så vis hamnar alla grundämnen med lika många valenselektroner under varandra.

En vågrät rad kallas en period och den innehåller grundämnen med lika många elektronskal. I preriod 1 finns Väte (H) och Helium (He) som båda har 1 elektronskal. I period 2 finns Litium (Li), Beryllium (Be), Bor (B), Kol (C), Kväve (N), Syre (O), Fluor (F) och Neon (Ne) som alla har 2 elektronskal, osv.

En lodrät rad kallas en grupp. Grundämnen i samma grupp har samma antal valenselektroner. Enda undantaget är Helium (He) som ju bara har 2 valenselektroner men ändå hamnar i gruppen längst till höger. Det beror på att man har samlat alla grundämnen med "fulla" elektronskal, dvs. 8 valenselektoner,  i samma grupp. Dessa har ju som sagt ädelgasstruktur.

Alla grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper och bildar en grundämnesfamilj.

Här ser vi periodiska systemet. Perioderna har fått nummer 1-7 och grupperna har fått nummer 1-18.
Bild hämtad från:
http://www.ptable.com/?lang=sv

På sidan www.ptable.com finns ett interaktivt periodiskt system som jag vill att ni kikar på. Där kan man även hitta massor av information om de olika grundämnena.

I videon nedan så visar personen hur ptable fungerar och förklarar även hur periodiska systemet är uppbyggt.